En sån dag..
herre jesus.. frågan återkommer hur skag klara mig? Hur ska jag klara mig utan min andra halva? Varför skulle just detta hända mig. Önskar att ingen någonsin ska få uppleva det jag har upplevt. Martina det gör så fruktansvärt ont utan dig. Kom på tal om dig idag med en gammal arbetskollega. Jag älskar att få prata om dig, berätta om våran vänskap. Vet du varför? Allt var så bra, många gånger fick vi trösta varandra men det avslutades alltid med leenden, skratt och framåt blickar.
Martina kommer alltid att leva inom mig, kommer aldrig gå en dag utan att jag tänker på henne. Men det är skillnad på att ha henne vid sin sida och i hjärtat än bara i hjärtat. Jag saknar att krama om dig, känna din närhet. Alla har sin närmsta vän, den man alltid kan ringa, du behöver inte säga mer en ett hej innan personen förstår om man är glad, ledsen eller bara prat glad. Jag förlora den personen.
Det är många gånger en kamp att vardagen rullar på, samtidigt som det är skönt också. Men allt hade vart så mycket bättre om du fortfarande var kvar hos mig.
Ett deppigt inlägg men det är just såhär som jag känner mig just nu.
alla tankar går till dig denna kväll, hör ditt skratt i mitt huvud och ser ditt fina leende framför mig<3
alla tankar går till dig denna kväll, hör ditt skratt i mitt huvud och ser ditt fina leende framför mig<3
Kommentarer
Trackback
